Relining – Framtidens lösning för avloppsrenovering

Tekniker och metoder

Det finns flera olika tekniker inom relining, men de mest populära är strumpmetoden (även kallat strumpinfodring eller flexibla foder) och slanglining. Strumpmetoden innebär att en flexibel liner, impregnerad med ett speciellt harts, dras eller blåses in i det befintliga röret. När linern är på plats härdas den med hjälp av värme eller UV-ljus, vilket skapar en stark, tät och slät yta inuti röret. Den nya ytan är inte bara hållbar utan även motståndskraftig mot framtida erosion och korrosion. Slanglining är en liknande process där en liner förs in i röret för att täta och stabilisera det. Material som används i dessa processer inkluderar olika typer av plast och speciella tätningsmedel som är designade för att hålla länge och tåla tuffa förhållanden.

Processen steg för steg

Först utförs en grundlig rörinspektion med hjälp av videokameror, för att bedöma rörets skick och fastställa den mest lämpliga renoveringsmetoden. Därefter följer rengöring av rören, vanligtvis genom högtrycksspolning eller mekanisk fräsning, för att säkerställa att linern får maximal vidhäftning till rörets inre ytor. Denna förberedelse görs för att säkerställa att reliningen blir framgångsrik och hållbar på lång sikt. Själva relining-processen innebär sedan införandet av linern, som strategiskt placeras och härdas för att forma det nya röret inuti det gamla.

Vanliga användningsområden

Relining används i en mängd olika miljöer, från privata fastigheter till kommersiella avloppssystem. Det är ett idealt val för en äldre fastighet där avloppsrören lider av interna problem som erosion eller korrosion. Relining kan också vara effektivt för att åtgärda mindre skador orsakade av rötter, förutsatt att rören inte är alltför svårt skadade. Metoden är särskilt fördelaktig i stadsområden där grävarbeten kan orsaka stora störningar.

När ska man relina?

Relining är särskilt lämpligt i situationer där avloppsrören har interna skador såsom sprickor, korrosion eller erosion. Det är också ett utmärkt alternativ för rör som drabbas av återkommande stopp och blockeringar, där en slätare yta kan förbättra flödet och minska framtida problem. Metoden är även idealisk för rör som har försämrad funktion på grund av ålder eller ackumulerade avlagringar. Relining kan också användas för att förebygga framtida problem i rör som ännu inte är allvarligt skadade men som skulle kunna gynnas av en förstärkt och mer hållbar inre yta. Denna teknik är också effektiv i miljöer där grävarbete skulle innebära stora störningar, som i tätbefolkade stadsområden eller runt känsliga landskapselement.

När ska man inte relina?

Relining är inte lämpligt för rör med omfattande yttre skador, såsom stora hål eller djupa sprickor som går igenom hela rörväggen, där rötter trängt in och orsakat betydande strukturell förstöring. Metoden är heller inte lämplig för rör som är förskjutna eller har kollapsat, då dessa problem kräver att det befintliga röret grävs upp och ersätts. Vid sådana skador är det oftast nödvändigt att genomföra ett stambyte för att helt ersätta det skadade rörsystemet. I situationer där det finns betydande fysiska hinder inuti röret, som stora främmande föremål som inte kan avlägsnas genom spolning eller fräsning, är relining också opraktiskt.

Underhåll och skötsel efter relining

Efter en relining-behandling är det viktigt att regelbundet genomföra underhållsinspektioner för att säkerställa att rörsystemet fortsätter att fungera optimalt. Även om relining ger ett mycket hållbart resultat, kan tidig upptäckt av eventuella problem hjälpa till att undvika framtida kostnader för reparationer.